Den oas som visarkivet alltid varit för musiker, forskare och intresserad allmänhet i en alltid oförutsägbar tid, med all den samlade kunskap som finns på arkivet att ösa ur, hotas nu av nedläggning.
Varför?
I utredningen I samspel med musiklivet – en ny nationell plattform för musik (SOU 2010:12)
sägs följande om Visarkivet:
"Det är också av stor betydelse att organisatoriska bindningar till vissa genrer upphör. I stället bör dokumentationsstrategier för hela verksamheten utarbetas som prioriterar områden som i dag är underrepresenterade i samlingarna. På så vis skapas också förutsättningar för att sam-
tidens och framtidens musikaliska kulturarv blir av stort intresse och får en större representativitet. "

Det kan vara svårt att se detta som så allvarligt men bakom utredningssvenskan döljer sig ett hot om nedläggning av visarkivet som det fungerar idag.

Vad kan då hända om det läggs ner?

Här är några möjliga scenarior:

1. Ekonomi
Det kommer att bli ett dött arkiv, en livlös samling där tidigare forskare arbetat och analyserat
materialet av folkmusik visa och jazzsamlingar. Inga nya pengar kommer att tillskjutas och hela verksamheten urvattnas. Ingen kommer att arbeta med att göra samlingarna tillgängliga, inga publikationer eller fonogram kommer att ges ut.Allt avstannar till ett musikens mausoleum. Vill vi ha det?

2. Målgrupper
Målgruppen för visarkivet är stor och brokig, högskolestuderande, vanlig intresserad allmänhet,
professionella musiker inom musikvärlden och andra universitets och högskoleinstitutioner.

3. Dokumentationsenhet – identitet – förtroende
En sak som inte kan byggas upp när det väl raserats är ett missbrukat förtroende.
När Toytota tvingades ta tillbaka miljontals bilar på grund av konstruktionsfel fick ledningen arbeta hårt över hela världen för att återta detta förlorade förtroende.
Många mycket kända och både nationellt som internationellt verksamma musiker har donerat och donerar material till arkivet.
Utan den starka genreidentitet som arkivet har inom jazz och folkmusik hade det inte gått att få
all denna mängd av musik till arkiven. En dokumentationsenhet utan genreidentitet skulle aldrig kunna göra detta.

4. Internationellt samarbete.
Visarkivet är en av många liknande institutioner som finns över hela världen där samspelet och
utbytet av kunskaper både genom materialsamlingen samt mellan personal på arkivet, forskare inom och utom landet är en levande och viktig del för förståelsen av musikens roll i vårt samhälle.
Visarkivet har ofta lyfts fram som en förebild vid startandet av liknande institutioner
runt om i världen.
Som exempel kan man nämna Norskt visarkiv, Finlands svenska folkmusikinstitut jobbar utifrån visarkivets mall samt även i Durban och Hanoi. Det är viktigt att det finns en svensk part för att internationella samarbeten skall kunna fungera.

Det är viktigt att alla som vill att visarkivet skall finnas kvar höjer sin röst. Denna lista är ett sätt att göra det på. Utredningen är på remiss och därför är det bra om man rör om så mycket som möjligt.

Initiativtagare: mats Eden

______________________________________________________________

Upprop: Rädda Svenskt Visarkiv